Under resan till Krakow började jag märka av att strömknappen på min iPhone blev allt mer motvillig. Det vill säga tills den helt slutade att fungera. När den var avstängd. Så vad gör man när man har en fulladdad iPhone som är avstängd, och som man inte kan slå på med powerknappen?

Svaret är enkelt – man tjuvkopplar den! Det är precis vad jag gjorde på flygplatsen Katowice på hemresan. Det svåraste i processen var faktiskt att hitta ett eluttag jag kunde använda, men själva förfarandet var enkelt. Du har din iPhone, du ansluter laddarsladden och kopplar in den i vägguttaget.

Efter bara en sekund är mobilen på väg att starta upp och man kan packa ner mobilladdaren igen.

Klockan är 3:08. Jag står på parkeringen hemma. Snark.

Wow, vilken tjej!

På utsatt tid stod jag uppklädd och med en röd ros i handen. De sista fem minuterna blev jag lite småstressad eftersom Pippo & Co. var ”smidiga” nog att sitta en bit bort och titta. Hörde senare att även servetrisen som gav mig lappen kikade.

Vi gick bort till en italiensk restaurang, Carlitos, som lyckligt nog var sval tack vare AC. Efter en bit mat och samtalande gick vi ut och promenerade lite innan vi satte oss på ett riktigt mysigt fik hon gillar. Dit ska jag garanterat fler gånger!

Daten avslutades med att jag följde henne till hennes buss, och sen gick jag hem till vår lägenhet.

Och innan någon hinner ställa frågan så ja, vi ska ses igen. Jag planerar att komma tillbaka i augusti.

Tisdag. Kom till favoritstället ganska tidigt och FS syntes inte till någonstans. Vet att hon gör någon sorts praktik för sin utbildning så hon kommer senare ibland.

Gick förbi stället några gånger under dagen och såg henne inte. Började peppa upp mig för att fråga en av FS jobbarkompisar om telefonnumret eller att lämna mitt.

Så fort jag och Pippo satte oss fick jag ett par stora leenden och ena servetrisen kom fram och sa ”I have something for you” och gav mig en lapp med FS namn och mobilnummer. Ringde henne och vi spikade att vi ska ses kl 18 imorgon.

Måndag. Ny vecka med strålande väder. FS jobbade idag så jag köpte en bukett med rosor till henne och hon blev glad om än lite förlägen.

Tre timmar och lika många liter Sprite senare hade jag äntligen tagit mod till mig och bjudit ut henne. Vi ska ses på onsdag eftersom hon jobbar imorgon.

Saker att hinna med tills dess är bl.a. att klippa mig, köpa en skjorta (kortärmad, lärde jag mig under bröllopet) och att andas.

Jag har alltså köpt blommor till FS och bjudit ut henne och jag vet inte ens vad hon heter. Vet inte riktigt vad jag tänkte men jag litar på att det ordnar sig. Hon jobbar imorgon så vi kan ju prata detaljer då.

Jag känner mig inte alls nervös, och jag tror att Pippo är mer stressad än jag över att jag inte vet vad FS heter.

Redan på torsdagen såg jag FS. På kvällen, strax innan jag skulle betala notan, sprang jag iväg och köpte en röd ros som jag gav henne. Oj vilket stort och vackert leende jag fick, blev lite knäsvag.

På fredagen jobbade hon inte och på lördagen var jag på det polska sjöslaget till bröllop. Jag var verkligen inte förberedd på det. Det serverades alldeles för mycket mat och jag fick sluta äta ett par timmar in.

Jag kan också säga att jag provade på vodka för första gången, och fy satan vad det inte är för mig.

På torget, alldeles runt hörnet från favoritstället där vi ofta sitter, har det ett par dagar stått en kille och lirat lite elgitarr. Det lät riktigt bra så idag köpte jag hans CD och lyckades i samma veva bli inbjuden till en spelning med hans band under morgondagen.

Idag testade jag för första gången en Banana Split. Den satt som en smäck i sommarvärmen!

Har fortfarande inte sett till FS men ”säkra källor” säger att hon jobbar fredag-söndag. Synd bara att jag ska gå på bröllop på lördag. Ett polskt bröllop som ryktas bli ett riktigt sjöslag

Pippo & co. bråkade idag. Alla var sura på varandra och jag fattar inte hur han står ut. Jag har kanske blivit bekväm som singel.

I övrigt har det inte hänt så mycket. Har köpt lite kläder och vi har promenerat runt en hel del.

Kan inte påstå att samtalet med Pippo har ändrat något märkbart.

Jäkla app för WordPress tappade bort ett stort inlägg jag skrivit. Ska se om jag kan återskapa det.

Ett par dagar in i resan har vi fortfarande inget varmvatten. Problemet är ännu inte fixat men vi har fått in en ny värmare i badrummet. Som inte funkar. Någon från affären där vaktmästaren köpte värmaren får komma ut till oss imorgon bitti.

Det är en regnig dag och FS jobbar inte idag heller.

Pippos barn har haft skav och jag är lite skadeglad, är jag en hemsk människa som känner så?

Idag såg jag J och det var inga problem. Mest bara lite skumt men det var jag inte ensam om att tycka. Pippo tyckte att hon verkar mycket mer reserverad i år och att hennes syster, som normalt brukar vara mycket mer reserverad, är mycket mer öppen och trevlig.

Jag nämnde i del 1 att jag har börjat känna mig lite som en barnpassare eller au-pair. Nämnde detta för Pippo och han tyckte att det var bra att jag sa till för det var verkligen inte hans mening.

Känner mig nyförälskad i staden, precis som föregående år men lägenheten vi hyr i år är långt ifrån lika fin som den vi hyrde i fjol så upplevelsen kommer att bli annorlunda.

Jag har fått finna mig i att sova på en tunn madrass på golvet och jag var inte glad över den nyheten när vi anlände kl 4 på natten.

Efter att en stund ha legat vaken och tyst svurit över situationen och funderat på att hitta ett billigt hotell eller vandrarhem insåg jag att den ena väggen faktisk såg hyfsat fräsch ut (det gäller att se det positiva i allt, right?). Sen är det som att en kontakt slogs på och jag insåg att jag faktiskt kan se det positiva i hela situationen och ta till mig av vad resan har att erbjuda gällande erfarenheter.

Jag har trots allt en madrass att sova på. I en lägenhet. Med vänner. I en stad jag älskar. På sommaren. Och skulle det någon gång, av någon anledning, gå så illa att jag förlorar lägenheten så vet jag att jag klarar mig med en madrass och kudde på ett golv.

Efter att ha sovit ut insåg jag att det faktiskt inte var särskilt obekvämt, som jag först trott och fruktat. Upp och äta frukost, sen göra sig iordning och ut på stan.

En glad överraskning var att favvo-servitrisen (FS) jobbar kvar på samma ställe. En gladare överraskning var att hon kom ihåg oss från i fjol. Sånt värmer, om än det beror på hög dricks eller att vi bara är asgrymma människor. Tror att hon har kortare hår i år och det ser bra ut.

Blev ganska så less på barnen i kväll. VÄLDIGT less. Mycket kackel. Trodde att jag skulle bli smått tokig faktiskt. Inser vikten av lite egen tid med min Kindle och lite skön musik, får se när jag kan ta den.

Stör mig lite på att Pippo och fru pratar mestadels polska när vi är tre i sällskapet som inte pratar språket. Känns lite som att barnen då blir påtvingade mig, som att jag är en barnpassare, något jag kände även i fjol när bara ena barnet var med. Inser återigen vikten av egen tid.

Får ta mig en ordentlig funderare på om jag vill fortsätta så här på mina semesterresor me Pippo. Han verkar kunna filtrera bort barntjat och ståhej, men jag blir bara mer och mer less.

Vi har inget varmvatten i duschen och vårt duschmunstycke verkar ha dött. Allt som allt känns det som en intressant dag.

Inte sett J ännu. Är lite orolig. Dumt att oroa sig, det är människor så bra på redan.

I barnens värld verkar saker behöva ske med en gång. Det ska inte finnas en resa mot ett mål, bara själva målet med en gång. Fast det är ju oftast resan som är intressant och rolig, inte målet, och ska något ske måste det ske nu med en gång och inte om någon timme eller en annan dag.

Nu har det snart gått en vecka av tiden här i Krakow och jag känner att det kanske är dags för lite uppdateringar.

Framöver kommer en liten serie med inlägg från Krakow som jag skrivit under den gångna veckan i soliga Keakow och som jag fortsätter skriva under återstoden av tiden här.

Jag ber redan nu om ursäkt för eventuella stavfel, det är inte alltid det blir rätt när jag skriver längre texter på mobilen, vars ordlista ibland verkar leva ett eget liv.

Tankar från Krakow – del 1
Tankar från Krakow – del 2
Tankar från Krakow – del 3
Tankar från Krakow – del 4
Tankar från Krakow – del 5
Tankar från Krakow – del 6
Tankar från Krakow – del 7

Denna veckan, den sista innan årets semesterresa till Krakow, har börjat riktigt trevligt. Jag har fått min Kindle, vädret har varit mestadels kanonbra och imorgon bjuder QoP mig på hemmagjord lasagne. Jag vet inte riktigt vad jag gjort för att förtjäna denna behandling men jag är inte den som tänker motsätta mig universums plan för mig just nu.

Nu är det bara två arbetsdagar kvar innan resan, och det kommer bli otroligt skönt att åka iväg igen. Jag har som blivit förälskad i staden.

Nu ska jag lägga mig och läsa lite på min Kindle innan det är dags att sova. Mikhail tipsade om boken Think and grow rich av Napoleon Hill, så den boken är det jag börjat läsa på min Kindle.

Såg precis att mitt paket från Amazon redan igår kom fram till Mölndal. Detta innebär förhoppningsvis att jag har min Kindle redan imorgon!! Det känns nästan som dagen innan julafton nu.

Jag har funderat en del kring vilka böcker jag ska börja ladda den med. Det ser ut att bli en del romaner och även en del böcker med Tony Robbins, Brian Tracy och Napoleon Hill. Återkommer om detta när jag väl bestämt mig.

Igår kväll märkte jag att min iPhone 3G fått sig en spricka på baksidan som är nästan 1 cm lång. Jag vet inte hur länge den varit där, hur den uppkommit eller hur den kommer att påverka telefonen (om alls). Frågan är om jag ska avvakta eller om jag bör skynda på bytet av telefon. Detta skulle i så fall innebära att jag måste bestämma mig för om jag ska byta till en iPhone 4 eller byta till HTC Desire som gång på gång får toppbetyg i olika tester.

Visserligen har nog ännu inget av dessa tester tagit med iPhone 4 i jämförelserna och det gör ju inte beslutet lättare direkt.

En sak jag verkligen inte gillar med HTC Desire är att den endast har dualband och inte fungerar i USA, vilket är lite trist om jag tänkt åka dit och hälsa på folk. Ett alternativ (som säkert kostar mycket mer) vore att försöka importera en Nexus One, fast den är inte fullt lika kraftfull som HTC Desire.

Ni ser vilka bekymmer dessa telefoner ger mig!

Återigen har ett stort test av smartphones gjorts och jag blir inte förvånad när jag läser att HTC Desire blev bäst i test igen – denna gången för företag.

I samma veva har Hässledolmen, min bordsgranne på jobbet, precis skaffat sig en HTC Desire som han stolt visade upp för mig. Själv står jag och väger mellan HTC Desire och den nylanserade iPhone 4. Som jag ser det har bägge telefonerna stora fördelar.

Å ena sidan har jag redan en mängd apps på min iPhone och jag har vant mig vid hur jag använder telefonen. Men med denna bekvämlighet kommer också Apples kontroll över vilka apps som tillåts i deras App Store. Om man inte har en jailbreakad telefon vill säga.

Å andra sidan har HTC Desire ett spännande öppet operativsystem i Android, där visserligen risken finns att något rötägg har kodat en farlig app men där man också har mycket mer frihet i vad man kan installera. Jag vet ännu inte huruvida det går att synka telefonens kalender med multipla googlekalendrar som jag gör på iPhone, men det vore väl konstigt om det inte gick.

En annan sak jag gillar skarpt, från vad jag hört, är att man har en viss ångerperiod om man köper en Android-app. Om man alltså ångrar sig eller inte är nöjd så kan man få pengarna tillbaka! Det hade onekligen varit trevligt om man haft liknande möjlighet i Apples app store, med tanke på alla dessa skitapps som finns.

Så jag står i valet och kvalet… HTC Desire eller iPhone 4? iPhone 4 eller HTC Desire? Skit samma, jag siktar på en Amazon Kindle just nu.